Pysseldrömmar

Jag är en riktig pysseltant som syr, gör smycken, tecknar, målar, klipper och klistrar. Bor man i en etta så får köket tjäna som pysselrum. Alla mina tyger, band, pärlor och material trängs i köksskåpen, och köksbordet är belamrat av symaskin, limflaskor och plotter. När Johnny och jag går och tittar på lägenheter, är drömmen att få en egen pysselhörna. Och inte på köksbordet. Ett hörn eller rum där allt har sin plats. Där alla pärlor ligger sorterade, färgerna uppradade, tygerna ligger prydligt vikta i vitrinskåp, enkla att överblicka. Ett ställe där man slipper leta efter saker, städa för annat. En plats där kreativiteten kan spira :)

Digital dependence

Datorsagan fick ett lyckligt slut trots sin omväg hos Mediamarkts Returtjänst. Vet inte om det säger nåt om Media Markts produkter generellt, kaffemaskinen jag köpte verkar funka bra. Men jag börjar tvivla på min egen magkänsla, jag tyckte att den sa till mig att jag skulle ha just den datorn men det var visst fel. Eller så lärde jag mig nåt. Kanske blev jag desto mer tacksam när jag köpte en (något dyrare, men bättre) dator som faktiskt fungerar (Asus K55VJ hos Inet). Jag har fortfarande inte funnit nån nytta eller uppskattning av windows sk "Appar" (bara i vägen och svåra att komma ur) men det kan jag leva med.
Nu är den stora stationära datorn bortstädad och det väcker planer på ommöblering...

Faller en faller allt

Jag bor i ett fredligt och demokratiskt land, jag har ett jobb med bra lön, ett hem, en fin pojkvän osv. Jag vet att det är i-landsproblem, men jag ska börja 2013 med att GNÄLLA.

Denna helg köpte jag äntligen en ny dator efter ett par års framskjutande. Förväntansfull och glad över att äntligen ha tagit tag i det packar jag upp den hemma och installerar. Och då är det självklart nåt fel på den. Av alla hundratusentals datorer som folk glatt går hem med och kopplar upp sig mot ett av de trådlösa nätverk som hittas, så hittar min dator inte ett enda. Jag är ingen datornörd men jag är inte helt bakom flötet, så jag har letat och felsökt och uppdaterat gång på gång, men inget hjälper. En ny laptop ska väl för fan kunna koppla upp sig utan problem. Men jag känner mig samtidigt så utlämnad, som att jag bara gräver mig djupare ner i gyttjan med alla försök. Tänk då de kunder som kan mindre än jag, tanter och farbröder i min mors ålder som vågar sig på att köpa en ny laptop och så funkar inget, hur ska de kunna om inte ens jag kan fixa det?
Dessutom pajades min myskväll i lördags av magkramper. Inte över datorn tror jag, och jag åt inget ovanligt (och Johnny åt det samma), så rätt opåkallat. Vi blev väckta för tidigt morgonen därpå av att Johnnys grannar borrade så det tjöt och inte ville sluta. Vad ska man med så många hål till?? Hämtade ut paktetet med mina Monster High kattflickor på vägen hem idag, då har den ena blivit mosad i ansiktet under frakten så färg skavts bort...

Nej, inget livshotande. Men nog för att göra mig deppig och frustrerad. Varför ska jag behöva göra allt extrajobb att försöka fixa problem när jag betalat massa pengar för en vara? Behöva släpa med den nya datorn till jobbet och ringa kundtjänst på arbetstid, släpa tillbaka dator till butik och klaga... Skulle bara fattas om de frågar "har du testat att starta om datorn"... :P