Dvärgar och dockdelar

Lyckades bli någorlunda frisk till julafton, som firades hemma hos Johnny. Ett antal lediga dagar har därefter försvunnit i ett nafs som vanligt utan att nån nämnvärd nytta gjorts. I torsdags kände jag mig frisk nog att äntligen se The Hobbit. Vi försökte oss på att se den i"3D High frame rate". Jag förstår dock inte poängen, det gjorde bara att hela filmen kändes som en lågbudget BBC filmatisering istället. Men utöver det var filmen väldigt bra och höll nivå med tidigare filmer. Lite mer barnslig "Disney-humor" än Sagan om ringen, men charmig ändå, och med nyare och snyggare animeringar. Var lite intressant att se hur Gandalf och Saruman klarade sig, med tanke på att de egentligen var för gamla och risiga för att spela in nya filmer och behövde övertalas. Blir lite bakvänt när alla återkommande skådisar ska spela in en ny film tio år senare som ska föreställa att utspela sig innan de första... :)

Idag hämtade jag ut mitt första paket från USA med Monster High dockor. Det var en "byggsats" med två olika figurer, delar för antingen en vampyr eller ett sjömonster, men bara med en torso... Jag beställde en till torso, känns synd att stackars sjömonsterflickan ska ligga där lemlestad med löst huvud och ben... Peruk tar jag på mig att tillverka själv. Jag hade även oturen att få två vänsterfötter till min vampyr. Det syns knappt när hon har skor på sig (men hon är väl inte så bra på att dansa med andra ord).

Lite trevlig cabaret-synth:

Ge till sig själv och ge till andra

Nu har jag vart sängliggande med min förkylning i 2 dagar. Sista etappen innan julledigheten. Men även i sängläge så jobbar jag. Fast datorn i knät leder lätt till att jag råkar klicka hem ett par saker från ebay också... Nu har jag köpt så många fina julklappar till mig själv – fina klänningar och monster high-dockor mm (låter som jag är 8 år...) – att jag får lite dåligt samvete. Jag är visserligen redan månadsgivare till Greenpeace, djurens rätt och Stockholms katthem. Men nu slängde jag också iväg en julgåva till Rädda barnen och skrev upp mig som tigerfadder på Världsnaturfonden. Så har man bidragit lite till iaf.

Bara inte världen går under idag...

En vecka kvar...

Julen lackar närmre, samma overklighetskänsla som vanligt på "äldre dar"... Kanske för att julen inte är samma sak som när man var liten. Adventskalender, äkta julgran och att inte kunna somna kvällen innan pga spänningen inför klapparna. Nu mer är det bara jobb, jobb, jobb – och så hoppsan – så var det "julafton" och sen blir det som vanligt igen. Fast med en ledighet som jag behöver så väl. Småsnörvlig och trött så jag vill skrika går jag motvilligt upp om morgnarna just nu.

I natt drömde jag att jag åkt på semester i Finland, och så kom jag på att jag glömt att fixa kattvakt åt Busa, ingen som hade nycklar dit, oh the horror. Panikartat planerade jag för att ta mig till färjan och åka hem så fort det gick. Vaknade och gav Busa lite extra mycket mat innan jag gick.

I år blir det nya jultraditioner. Alla jular sedan jag föddes har jag firat hos morfar, men nu har även han gått bort. Vi ska fira julafton hemma hos Johnny eftersom han är julbordsexperten. Mamma som aldrig vart i Danderyd tyckte det var en spännande utflykt.
Jag har köpt alla klappar redan för ett bra tag sedan, förutom en liten till min farmor i Finland som ska få plats i ett litet vadderat kuvert. Jag satt i går kväll och försökte göra en brosch till henne, men jag var som vanligt för trött så jag tyckte det blev ett sorgligt resultat.
Idag ska jag hämta ut ett paket från England med en liten sista klapp till Johnny, och flera fina klappar till mig själv! Ihi.

Hello Doll

Jag samlar ju på figurer, vilket innebär "actionfigures" inom anime, goth mm. Men det har även blivit en del fashion dolls som söta Monster High (varför fanns inte dessa när jag var liten??). Jag har dock aldrig tyckt att "Bratz"-dockorna är fina, mycket på grund av att deras överdimensionerade läppar fyller en tredjedel av ansiktet. Men tydligen är det nån som köper dem till sina barn eftersom de finns kvar på marknaden. Man kan ju knappast bli förvånad när dagens småtjejer som leker med Bratzdockor vill ha en läppförstoring i 15-årspresent... Stora fylliga läppar är sexigt om de ser naturliga ut, och av naturen brukar underläppen vara större än överläppen. Men idag finns det ett bakvänt ideal då man blåser upp överläppen. Förr garvade man åt folk som fått en fläskläpp men idag anses det som något sexigt av en viss typ människor. Jag kommer nog aldrig att förstå.

Dock hakar på Bratzmärket på "Monster High" trenden och har kommit ut med en ny serie "Bratzillas" med lite halloween känsla och väldigt fina infogade ögon. Här mer "naturligt" stora läppar, vilket gör dem söta till skillnad mot de andra. Hårkvaliteten sög dock (iaf på den vithåriga med röda ögon som jag köpte).

Noterade även att märket "Littlest Pet shop" har dockor som plagierar "Blythe", eller så tillhör de samma märke. Men mycket fulare...

Klickaholic

Klåfingriga jag råkade nätshoppa lite från England igen. Tyckte det var dags för lite julklappar till mig själv, typ... En snygg vinterjacka har jag letat efter länge, jag hoppas att denna passar bra och är varm också. Men det andra var helt "Behöver inte men vill ha"-köp...

Fina skor som jag inte köpte, för att jag är för bekväm för att gå i höga klackar (inte mer än ca 6 cm...). De skulle bara stå och se fina och oanvända ut. Så jag köper aldrig såna, bara trånar efter dem.

Film Film Film

I helgen blev det en del film och ett par jag vill rekommendera starkt:
"The Woman in Black" snygg gotisk 1800-talsrysare med läskiga barnspöken och ett stort övergivet hus. Jag är inte så förtjust i modern skräck med splatter, skrikande tonåringar och tarmar hit och dit. Kostymfilmer med iskall spänning är mer den typ av skräck jag uppskattar. Daniel Radcliff a.k.a Harry Potter, i huvudrollen som den unga advokaten som blir skickad till den misstänksamma lilla staden för dokumentera alla papper i det övergivna huset.

DVD/BD-tips nr 2 är "Chronicle" om vad som skulle kunna hända om tre vanliga tonårskillar får superkrafter. De hittar nån typ av utomjordisk meteor som ger dem telekinesiska krafter som bara blir starkare med tiden. En av killarna är mobbade Andrew (som såg ut som en blandning av Leo DiCaprio och Matt Damon) som får ta stryk av både av skolkamrater och sin far. Han är den av killarna som är bäst på att utveckla sina krafter, men som man kanske kan ana inte lika bra att hantera dem mentalt...

Sedan såg vi även "Abraham Lincoln Vampire killer" som var rätt underhållande den också, men lite B-filmskänsla trots effekter.

Frutti di mare

Vi hade vårt julbord på jobbet i torsdags. Som förra året hade vi det på kontoret, men desto mer kunde vi lyxa till det med maten. Det var skaldjursbuffé med hummer, havskräftor mm. Till detta ett antal italienska viner från vår kund Italwines. Sällan man äter så smarrigt.

Innan hade vi det traditionella julklappsbytet då alla inhandlar en hemlig gåva för cirkus 50 spänn och skriver ett finurligt rim. Sedan slår man tärning och slår man en 6:a måste man byta med nån annan tills klockan ringer och då är man fast med den klapp man håller i.
Jag panikhandlade lite C-vitamin och handsprit på Apoteket följt av den fina versen:

Ingen vill ju bli förfrussen
Slicka inte stänger på bussen
Gardera dig mot tunnelbane-nyset
och bli inte snuvad på julemyset.

Jag landade själv med en liten kaka Venetzuelansk mörk choklad. Jo tack.

Dagen efter var jag lite vinbakis som alltid av denna goda med farliga dryck. Tog mig till jobbet på lite darrig ben och hade kundmöte. Turligtvis hade kunden också haft julfest kvällen innan.
I slutet på fredagen var det underligt nog ingen som orkade släpa hem resterna från gårdagens fest (en del åts upp på lunchen visserligen) så jag fick med mig några havskräftor och en påse räkor hem till Johnny för en lyxig myskväll.

Snökaos eller vintermys?

Och så kom Snön. Snowlovers and haters uppdaterade sin status på facebook med associerade inlägg. Jag är inte så förtjust i vinter efter nyår och framåt, men nu är det väldigt vackert och julmysigt. Narniaskogar och pulkåkande barn, allt blir fluffigt och ljusare.

  Busa får julblomma vid sin fönsterplats

Dags att baka de första lussebullarna. Egentligen smakar de inte så mycket saffran fast jag följer receptet (eller så fick jag nån utspädd skit...). Men ändå är det så mysigt med varma bullar och mjölk (jag dricker inte så mycket mjölk annars men nu går det åt minst en halv liter om dagen...).

Snö för med sig problem dock. Tågkaos, bilköer och halka. Och när jag kom upp från tunnelbanan i Bagis på måndagskvällen var det bäcksvart överallt. Man är inte van vid sånt totalt mörker, när ingen skylt, butik, gatubelysning eller fönster lyser. Bara en och annan bil på vägen. Jag fick lysa mig fram med ficklampan i mobilen för att hitta hem. Det var rätt läskigt faktiskt att inte se nåt där man gick, det hade kunnat springa förbi en person och nappat min mobil utan att jag sett vart han tog vägen... Undrar om butikerna hade problem med snattare när det blev kolsvart, de fick säkert stänga igen. Hemma funkade ju givetvis ingenting heller, inte ens elementen och varmvattnet. Kändes verkligen som på medeltiden. Eller nja, trots allt högre standard, och man kunde ju i alla fall klaga över elavbrottet på Facebook via sin mobil ;P
Och så länge varade inte "misären" heller, en timme senare kom strömmen tillbaka. Tack svenska samhället.

Nörd-Mecka

Nu har jag äntligen varit på Science Fiction mässan för första gången. En högst passande mässa för mig och min nördiga pojkvän :) Det var dock inte lika mycket fokus på sånt jag gillar som anime, Tim Burton, Batman osv. Mycket fokus på Star Wars och sådant. Jag samlar ju actionfigurer men hittade inga som föll mig i smaken. Blev tillslut en Cawoman t-shirt och en animefilm "Tales from Earthsea" som jag ändå tänkt köpa för samma pris på CD.on. Men det var lite roligt att gå runt och titta på alla prylar, på ett tåg med Starwars cosplayers, life size figurer och kändisar från serier och filmer. Fast det var inte så spännande "kändisar" denna gång, Diana från 80-tals versionen av "V" och George Lazenby mfl. Johnny tyckte det var komiskt att "Bud Bundy" var där, till den grad att han var tvungen och gå fram och prata. Bud Bundy var bakis. (På vilket sätt var han Sci-Fi egentligen..?)

Victorian Circus

Som vanligt gör jag allt i sista minuten... Tidsoptimist som jag är så sydde jag min outfit till helgens Fröken Frauke Victorian Circus under dagen innan eventet. Det var en clown-inspirerad outfit med egensydd kjol och choker.
Det är svårare än man tror att hitta svart- och vitrandigt tyg som jag tycker är så fint. Tillslut hittade jag det på IKEA av alla ställen. Dock är det gardintyg och inte klädtyg vilket innebär lite tjockt och bökigt. Men jag blev positivt förvånad av hur duktigt min lilla Toyota symaskin tuggade på genom det veckade gardintyget. Och jag blev nöjd med resultatet. Tadaa.

Katten också

När jag var så nöjd att jag lyckats spåra upp de "unika" kattörhängena på nätet så hittar jag samma design på Glitter idag! Neonrosa visserligen. Men då kommer de antagligen även i svart senare... Så gör modeföretagen ofta har jag märkt, de vet att svarta saker går åt först och mest. Så först kommer det ut en ny modell av örhänge eller blus i en färg (tex blått eller rosa), och så säljer de en massa av den nya fina designen, senare kommer den ut även i svart, och då vill alla ha den också – för att svart är ju alltid snyggt – och köper den också. Hade det funnits båda färger från början hade de bara sålt av den svarta ;P Sneaky.
Anywho, undrar om Glitter och säljaren i Taiwan har samma "designer" eller vem av dem som snodde vems design. Han i Taiwan var ju ändå först. Men bra design plockas ju lätt upp av kedjorna.

Sociala mediefällan

Som företag "måste" du idag finnas på sociala medier, men det är även en fälla som på gott och ont kastar ut företagen i gapet på massan av kunder – a.k.a Pöbeln. Vilka inte alltid har tänkt efter en extra gång eller ser till var som kan vara rimligt. Vem som helst kan skriva inlägg på företagens facebooksidor och klaga på de mest banala saker, av vilka antalet kan redas upp på ett logiskt sätt. Men på sociala medier trissas inläggen upp med tiotusen "Likes" och kommentarer och pressar företagen att snällt be om ursäkt och säga att detta ska de "kika på detta mer noggrant" och "tack för din synpunkt" – vare sig kommentatorn hade rätt eller inte. Företagen är livrädda för att ses som oschyssta när de tävlar om kundernas gunst med så små marginaler.

Idag läste jag en kommentar om hur synd det var om en liten tant som försökt köpa saffran till rabatt på Ica så som hon läst om i deras senaste reklamblad. Rabatten gick dock bara att få genom Icas nya app och stackars tanten hade ju inte ens en smartphone.
Klart man tycker synd om lilla tanten som ju bara ville fynda lite saffran till sitt julbak... Poängen är att erbjudandets syfte är att marknasföra Icas nya app, en morot att ladda ner den. Stormen av kommentarer och "Likes" på inlägget om tantens misär, visar dock på "massans" tro att rabatter är en demokratisk mänsklig rättighet. Det kan förstås vara lättare att förstå när man själv jobbar med marknadsföring som jag gör, varför man skapar vissa kampanjer. Det var kanske lite otydligt formulerat av Ica i annonsen, då Appen skulle varit huvudbudskapet och inte 50% rabatt på saffran. Samt att man kanske borde utbildat sin personal om appen och erbjudandet. Men det är en annan fråga.
(Läs inlägget och hela tråden här om du orkar...)

Jag har även stött på detta problem iom att jag jobbar med en galleria och deras facebooksida. En kund skrev på gallerians facebooksida och var sur för att hon inte fått lämna tillbaka en väska i en av butikerna. Självklart har inte gallerian något med butikernas retur och bytesregler att göra, men det var ju bara att svara snällt att vi skulle kolla med butiken för att inte verka osympatiska.

Självklart finns det flera andra fall där både konsument och företag vinner på att ha en dialog på sociala medier. Men att "pöbeln" helt plötsligt obehindrat kan slänga ut första bästa åsikt utan att behöva kolla upp fakta eller förhålla sig till regler, gör nätet till farligt vatten där både företag och privatpersoner kan råka ut för orättvis uthängning och mobbing. Forum där man dessutom kan gömma sig bakom anonymitet, kryllar av elakheter och smutskastning. Där löper "trollen" berserk.

 

(jag har ej gjort illustrationen men den beskriver det hela bra :)

Varulvar

Mitt hungriga läsande har fortsatt under helgen då jag bäddat ner mig med halsont. Så pass att mina ögon börjar strejka efter X antal timmars bokstirrande... (trodde det var bättre än att stirra på datorskärmar men icke)
Jag har läst ut andra delen i Becca Fitzgeralds Fallen ängel serie "Förlorad ängel", den första var helt ok men denna gjorde historien ännu mer spännande och nu inväntar jag ivrigt den tredje boken "Noras val" med posten. Efter har jag börjat läsa första boken i Kelley Armstrongs Women of the Otherworld serie. "Bitten" handlar om Elena som blivit biten av sin älskare som ung och blivit den enda kvinnliga varulven i världen. Denna serie är mer vuxenfantasy än de nyare böckerna jag läst. Mer våld och snusk. Funkar bra det med :)

Kattigt

Såg senaste avsnittet av "Fashion" på SVT Play och såg en ung man i Tokyo med ett underbart kattörhänge. Efter lite googlande hittade jag det (eller mkt liknande) hos en tillverkare i Taiwan. Inköpt! Yay!

Urban Fantasy

Jag var en bokmal som barn, på den tiden plöjde jag barn och ungdomslitteratur som Narnia-serien och Guldkragen. Som äldre har det blivit alltmer knackigt med läsandet.
Har läst en rad bra böcker av Paulo Coelho och deckare av Henning Mankell mm... Men det blev allt svårare att koncentrera mig på en bok, tankarna vandrade. Tv och facebook snodde uppmärksamheten och jag började undra om min koncentrationsförmåga för evigt var förstörd av dagens haglande mediebudskap. Det var när jag slutade försöka läsa "vuxenlitteratur" som det vände. Nu låter det som jag är helt efterbliven och sitter hemma och läser barnböcker...
Jag började med att läsa om de sju Narniaböckerna som alltid har legat mig varmt om hjärtat och som jag slukade lika fort som tidigare gånger. Givetvis med något vuxnare kritik mot t ex kristna referenser mm. Efter min mjukstart i landet Narnia ville jag hitta något liknande och begav mig till Science Fiction bokhandeln. Där blev jag tipsad om några böcker ur genren "Urban Fantasy" av Kelley Armstrong. Inte vad jag först tänkt mig när jag letade. Men kanske tur det, för de var så fantastiskt bra! Jag läste först hennes Darkest Powers serie om unga Chloe som kunde tala med döda. Spännande och välskrivet och svårt att sluta läsa. Nyligen har jag läst fortsättningsserien Darkness Rising, där jag i veckan avslutat 2:a boken. Till min frustration är den 3:e boken inte skriven ännu! Ett helvete att behöva vänta ända till april nästa år för den spännande fortsättningen! Men jag ska trösta mig med att börja läsa hennes äldre böcker undertiden...
Jag har även läst lite annan Urban Fantasy, bland annat "Fallen ängel" som var rätt bra (ängelfetishist som jag är...), men det är främst K Armstrong som fångat mig, och som jag varmt rekommenderar.

De jag läst skulle nog klassas som ungdomslitteratur i en vanlig bokhandel. Är det konstigt då att en tjej på 32 nätta år läser böcker om tonåringar med övernaturliga krafter? Om det är vad jag tycker är bra så är det vad som räknas. Och det samma tycker Sci-Fi bokhandeln som lägger allt under Urban Fantasy genren och inte delar upp mellan ungdom och vuxen.
De är inte barnsliga på något sätt, de är välskrivna och målande, utan att behöva ha ett överpretentiöst språk som vissa författare bajsnödigt tror att de måste ha. Alla har vi vart tonåringar, vilsna och naivt nyförälskade, så det känns inte konstigt att engagera sig i karaktärerna trots att de är hälften så gamla som jag. Det centrala är fortfarande spänningen och historien om att hitta sig själva som de övernaturliga varelser de är.

Urk

Igår var det stopp i tunnelbanan för att nån olycklig sate beslutat sig för att ta sitt liv inför publik i Slussen (och traumatisera X antal okända människor). Så jag fick hoppa på 4:ans buss istället. Det var trångt och varmt, men det var inte problemet. Mitt lidande uppstod av att gubben bredvid mig hade en sådan förskräcklig andedräkt att jag nästan svimmade, det hade i alla fall vart en räddning... Död och föruttnelse. Och så envisades karln med att prata i telefon fast jag höll för näsan, kippade efter luft och vände mig så långt från honom jag kunde, så att killen på min andra sida nästan fick mig i knät. Så fort folk gick av flyttade jag mig snabbt till annan plats. Tro fan att en av killarna framför osade lik ur munnen han med.
Lukter. Det är nåt av det mest ångestskapande i lokaltrafiken. Inte bara dålig andedräkt och smygfisar (ok en kanske slipper ut men när det är återkommande undrar man ju nästan om de är sadister). Även parfym i för stora mängder. Tror folk att de är mer attraktiva för att de dränker sig i parfym? Jag är inte allergisk men likväl rinner min näsa, jag nyser och känner obehag när Lasse Turkdusch sätter sig framför mig. Allergiker måste väl åka med gasmask?

Usch för människor, de luktar illa.

Robin Hood

Löven börjar gulna, vantarna åker på och det kommer till den där punkten på året när man är tvungen att öka på sitt ålderstal. Efter 30 är det inte lika kul längre.
Det blev en stillsam födelsedag på landet med promenad vid Tyresö slott. Av min käresta fick jag en mycket bra present: en pilbåge. Vad jag önskat mig länge. Det är skönt att inte ha nån "normal" och tråkig pojkvän som ger en fula nallar och sånt skit. Men å andra sidan skulle jag nog inte vara ihop med en sådan svensson kille heller.
Missen var dock att jag bara fick två pilar. Den ena gick sönder lite och den andra sköt jag bort i skogen.

Djurmössor

I höst är det tydligen inne med djurmössor. Redan förra hösten syntes det djuröron inte bara på barnmössorna utan på vuxen/ungdomsmodet också. Här om dagen gick det förbi en tjej i gymnasieåldern med en elefantmössa, med snabel och hela baletten som stack upp på huvudet. Jag kunde inte riktigt tyda om det var mode, eller bara ett skämt... Antar att jag börjar bli för gammal för vissa trender....

Time to shine

I lördags packade jag ner mina smycken och begav mig till Slussen för dagens Burleskloppis. Det var en trevlig dag men jag sålde inte så mycket som jag hade hoppats, men efter jag pratat med Christina och arrangören Marika som båda designar egna hattar så var jag inte så nedstämd över det. Man säljer inte så mycket som designer på denna typ av loppis sa de, utan man får se det som ett forum att nå ut till rätt målgrupp. Och jag hade ju gjort min reklamläxa. Det kom förbi en del som kände igen mig/smyckena från mina facebooksida "där är ju du" och "jag har gillat din sida på facebook". Det gjorde mig glad. En del tog ett visitkort och sa att smyckena var så fina och att de skulle kolla i lugn och ro på nätet. Och de smycken jag sålde var ju kul trots att det inte var massor. Dessutom lyckade jag sälja av lite skor och prylar parallellt.
Trots att mitt smyckesskapande är något som jag trivs med, så är det ju lite som ett jobb också, inför denna deadline, samtidigt som jag sliter som en galning på mitt vanliga jobb också... Så det var lite skönt när loppisen var över, så att jag fick stressa ner och vila ut på riktigt. Låg helt död i sängen hela söndagen. Kan ju ha berott lite på drinkarna på TN också, men allt sammantaget... Nu tar jag en liten paus, till nästa gång.

Min display

  Örhängen

  Delade bord med Petra

Smyckesgodis

Nu har jag äntligen tagit mig i kragen och ska sälja mina smycken på Burleskloppis nästa lördag. Jag skapade en sida på facebook i veckan för att göra lite reklam: http://www.facebook.com/Vampjewelry
Jag har vart dålig på att sätta mig ner och pyssla tidigare i år, trots att jag tycker det är kul. Man behöver nog deadlines, och det gav jag mig själv i o m loppisen. Har suttit och skapat hela helgen nu och gjort massa fina saker... nästan så att jag tvekar att sälja vissa smycken - jag kanske vill behålla dem alldeles för mig själv ;)

Apfelstrudel

På lördagen skulle vi besiktiga morfars bil, ja, som nu mer är vår bil... Det gick snabbt och smidigt. För en gångs skulle kom vi ut i god tid på en lördag, solen sken så vi bestämde oss att åka förbi Ulriksdals slott. Där spatserade vi (man spatserar alltid om det är på slottsmark) runt på området och drack kaffe på slottsfiket. De hade hemskt fina bakverk som vi suktade över. Johnny var sugen på att testa en apfelstrudel, då han missat varje tillfälle hittills. Begäret uppstod när vi såg Inglourious Basterds för några år sedan, där som ni vet som sett filmen, den onde galne nasistpolisen äter strudel på en restaurang. Johnny har dessutom börjat lyssna på Wagner, vilket kanske borde göra mig lite orolig... ;P
Anywho, det blev ingen strudel denna gång heller, Johnny var för mätt sa han, men smakade gärna på min kanelbulle ändå.

Nyproducerat

I fredags var vi och hälsade på Lina och Nicklas på SÖS och tittade på deras nya lilla skapelse Jack :) Eftersom han var för tidigt född fick de stanna i detta lyxrum över helgen, och Jack fick inte bara tutte utan tempererad säng och solarium... ;P

 Le lite för fan, sa Johnny, du är ju farsa!

Ändå rätt glad fast han gnydde lite

These boots...

Igår fick jag äntligen hem mina nya New Rock boots som jag beställt för länge sedan...  Dock blir jag smått irriterad när de använder UPS eller liknande som levererar mitt på dagen. Verkar vara framförallt när man beställer skor. Jag möttes av en lapp i mitt brevinkast att "vi har försökt leverera ditt paket men du var inte hemma, kl 10.35" - nähä? Någonstans i kedjan borde någon ha tänkt att detta är en privatadress, antingen levererar vi på kvällstid eller åtminstone informera i förhand om att de levererar på dagtid så man kan ge annan adress...
När jag så skulle ringa och be dem leverera till jobbet istället, så sa det att de lämnat det hos min granne. Det var eg helt ok eftersom hon verkar som en reko tjej, men jag frågade ändå hur de kunde göra så utan mitt godkännande? Det är i UPS beställningsregler, sade hon torrt - vilka jag inte fått läsa eftersom jag beställt genom New Rock då, men jaha ja.
UPS = OOPS? Eller U-r Postdelivery Sucks?
Tillslut ringde min granne och hennes katter på kl 22 igår kväll och jag fick mina boots. Theese boots är kanske inte helt made for walking men de är snygga och helt ok att dansa i.

En för övrigt mycket tacksam låt att spela på gitarr, Nancy Sinatra dängan. Då det i stort sett bara är två ackord... :P

The new Exploding Boy!

Grattis Lina och Nicklas till er nya lilla Jack!

Idag den 13 september skulle min älskade morfar ha fyllt 92 år dessutom. Nu får en ny liten man överta denna födelsedag.

(foto: Stefan Axell)

Skogsmulle

I helgen var vi ut en sväng på landet. Johnny och jag hade egentligen sett fram emot en helg mysig helg i stugan, med mys framför brasan, låta katten springa omkring, plocka svamp, fiska mm. Men så var det ju skitväder på lördagen så det blev en kort utflykt på söndag istället. Vi tog en tur i skogen och hittade ännu mer kantareller än senast, många hade hunnit växa sig stora, så vi plockade varsin korg vilket fyllde hela min grösakslåda hemma. Svamppasta, svampomelett mm för hela slanten.

Och när solen lyste upp i skogen och allt doftade så gott, ville man verkligen inte åka hem igen. Det är ju sånt som får en att må bra, varför har man bara två ynka lediga dagar i veckan att hinna med det på..?
Vi hann även med att prova mina nyinköpta mitsar, och körde boxträning en stund. Jag har saknat det. Det var länge sedan, och det märktes. På Friskis har de Boxpass som är 75 min långa, känns som jag behöver bli i lite bättre form för att orka med...