Delvis så verkar det ligga nån allmän oaccepans att få vara hemma och vila när man är sjuk. Folk nästan stoltserar med att de minsann jobbar ändå fastän de har feber och droppar snor på tangentbordet.... Och de som är av typen som aldrig verkar bli sjuka (oftast medelålders män som åker bil till jobbet, aldrig kommer nära folk knappt ens sin fru och inte har småbarn hemma) ser på de som blir sjuka som några lägre värda exemplar, eller kanske som lögnare t o m. Och då menar jag inte de som sjukskriver sig en gång i månaden eller passande när det pågår en festival, utan även såna som jag som blir riktigt stormförkylda 2 - 3 ggr om året. Jag vet inte om det är så på alla arbetsplatser, men iaf har jag den erfarenheten av privata företag. Jag förstår att om det är stor arbetsbörda på ett företag att det blir ekonomisk förlust när folk är hemma. Men vi är ju människor. Ska vi inte få vara människor längre? Mår man dåligt måste man få vila, så att man inte blir sjukare, t ex åker på lunginflammation. Och så man inte smittar ner andra. För folk verkar inte bry sig alls om sin omgivning. Vi ser på japanerna som går omkring med munskydd och skrattar och tycker att de har bacillskräck. Men vad många inte förstår är att det är inte de som är rädda att bli smittade som har munskydd i Japan utan de som är sjuka. Av artighet mot sin omgivning. Men här i Sverige går vi till jobbet för att vara duktiga och går ut och festar för att inte missa roliga saker, trots att vi är sjuka och ofta smittar ner andra. Jag har flera gånger träffat folk på krogen som säger att de är förkylda och så kramar de på sina vänner och skriker i örat på dem på dansgolvet så att saliven stänker... Skittaskigt tycker jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar