en andra produktionsledaren här på byrån är alltid livrädd för att öppna kuvert med arkiv-ex (alltså några exemplar av en trycksak vi får till oss att titta på och spara). Inte för att det brukar finnas fel, utan hon har mest någon slags fobi för det. Jag tycker visserligen att det bara är kul att få arkiv-ex:en, men visst är det alltid nervöst när man sysslar med trycksaker att något ska ha blivit fel i 5000 foldrar som fraktats iväg till kundens distributionslager... Det är ju inte som digitala medier där man bara kan gå in och korrigera.
Man ser fel lite här och där i reklam och tidningar. Vi som jobbar med sådant har nog ett mer kritiskt öga än "andra". En pixlig bild här eller en särskrivning där... Jag tror det var Teknikmagasinets tunnelbanereklam där det stod "Fyndig rubrik här". Så länge det är människor som producerar och inte maskinerna tar över, har vi rätt att göra fel någon gång . Varav mitt framtida måtto om det händer: "Shit Happens"
Jag har till stor del lärt mig att skaka av mig små problem. Som när det är stopp i tunnelbanan, man spiller mat på kläderna osv. Är man på dåligt humör kan man lätt ta fler mindre missar som väldens undergång - "varför händer allt mig". Men det gäller att se sitt liv i det stora perspektivet och ha någon slags kompensationstänk. Jag bor i ett demokratiskt och fredligt land som Sverige, jag har en egen förstahandslägenhet, jag har ett jobb (vilket jag inte hade för ett år sedan så det är jag tacksam för), jag har inga allergier osv. Så när min matkasse går sönder på vägen hem och varorna ramlar ut på gatan, kan jag tänka "Okej! jag tar det här - mot att jag besparas från större olyckor och misär" ;P
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar