ör ett par år sedan var jag på Designtorget och hörde ett par kunder diskutera medan de grävde bland massa små magneter i metall. Det stod små saker på alla, och på en av dem stod det "BAJS". Säljaren inflikade att av någon anledning var det just tjejer som tyckte de var roliga. "Vad är det med tjejer och bajshumor"...? Det är nog inte en slump att det mest komiska ögonblicket i "Sex and the City"-filmen är när prydliga Charlotte bajsar ner sig i Mexico...
J har insett att jag gillar bajshumor. Han sa prövande "Fisiprutti" när vi skulle äta Risifrutti, och jag kunde naturligtvis inte låta bli att garva. "Jag tänkte väl att DU skulle tycka att det var roligt" sa han.
Varför är det så?
Kanske är det för att vi tjejer alltid blivit lärda att vara lite finare i kanten och att skämta om bajs är liksom lite "busigt". Killar kan nästan blaséartat snacka om diverse toalettbesök och handtrallor (iaf killar emellan). Men när vi tjejer inser att det är ok att prata om bajs är det nästan lite frigörande från den Prydliga Flickan. En annan anledning skulle kunna vara att vi faktiskt kommer undan med att skämta om bajs då vi just är Små Söta Tjejer. Det blir liksom bara charmigt barnsligt. Skulle en stor hårig karl dra ett avföringsskämt känns det mest bara vulgärt och tråkigt. Det har liksom redan gjorts.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar