ar vart sjuk i helgen och missat allt skoj, ingen Rammstein efterfest, ingen Daf spelning... Försökte se lite på Melodifestivalen i lördags, men så pass dålig musik måste vara skadligt för psyket. Fick stänga av och spela lite Great Northern istället, grupp jag inte hört tidigare med ett mycket bra album från 2009 med låtar som Numbers, Houses och Fingers.
Har hinkat i mig litervis med te och tröstat mig med glasspinnar. Sett massa film och serier, bland annat de senaste avsnitten av "Pretty little liars". Även om jag är över 30 kan jag tycka om att se high school-serier och -filmer. Ålder är bara en siffra och man kan fortfarande identifiera sig med skoltiden. Det enda som gör att jag känner mig lite för gammal är att jag inte kan koppla bort logiken utan våndas över absurditeterna. Bara CIA skulle kunna hålla så bra övervakning på fyra tjejer och deras pojkvänner och familjer samtidigt som den mystiska "A" gör. Även om det visar sig vara en grupp hämdlystna ungdomar kan man undra hur de lyckats få tag på alla buggar och spionkameror, samt tiden att gå igenom allt inspelat material mellan lektioner och fritidsaktiviteter och skicka sms till alla sekunden efter det hänt... Likaså känns det långt från verkligheten att gymnasietjejer skulle vara så pass uppstylade i skolan med en ny fantastisk outfit varje dag. Givetvis handlar det om spänning och produktplacering, det vet jag. Och jag fortsätter kolla och tråna efter kläderna...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar