måndag 30 mars 2009

Måndagsgnäll

I lördags var jag förbi 80's nya lokal Metro på Götgatan. De hade skrivit att "nu har vi hittat vår bästa lokal någonsin" vilket gav lite förhoppningar.
Jag tyckte inte att det var den bästa lokalen. Kolingsborg kommer alltid vara bäst, men även riddarkällaren tycker jag är bättre. Jag vet dock att det inte är så lätt att hitta lokal i Stockholm. Stället hade väl varit helt ok om det inte varit för att man påstått att den skulle vara så fantastisk. Ju högre man hoppar ifrån ju hårdare blir fallet. 80's är en dans-klubb och jag tycker inte det inglasade dansgolvet räckte till. Jag fick mer cellskräck över att vara instängd i ett litet akvarium med buffliga svenssonmänniskor.
Det andra som drog ner betyget var de hutlösa priserna. 60 kr för en stor stark och 105 kr för en drink (4:a tror jag)!!! Inte ens Vampire Lounge som är kända för fantastiska drinkar skulla ha mage att ta de priserna.
Tydligen hade de happy hour tidigare på kvällen och det är väl enda skälet till att jag skulle våga mig dit igen tidigare på kvällen en stund. Men det är väl bara att inse att jag för länge sen tröttnat på svenneställerna och att 80's förlorat största delen av sin nischade publik med genuint musikintresse och cool attityd. Ännu en klubb som dött i själen och sålts till massan av pastellmänniskor som köper samlingsskivor med de senaste NRJ hitarna.

Någonting helt annat:
Jag förstår inte varför de flesta BH-designers är så värdelösa. Hur kan man göra en BH med C eller D-kupa och ha tunna små snören till axelband? Tror de att bröst är fyllda med sockervadd? Ett axelband är det som ska hålla upp det hela. Det ska vara stadigt, brett och skönt och inte bara skära in i axeln som en tandråd.
Dessutom blir jag gång på gång besviken på tex HM då många fina modeller bara finns i A och B-kupa. Är det tonåringar som ska vara förebild för sexiga underkläder? Och vi "normala" kvinnor med lite kurvor får nöja oss med 3 modeller av special BH:ar...? Med tanke på alla som nu stoppar plast i brösten så borde väl behovet av C-kupa och uppåt vara rätt stort? :P

torsdag 26 mars 2009

Hokuspokus

Igår var vi och såg Joe Lambero. Johnny hade fått gratisbiljetter för fyra och bjöd mig, Thomas och Ylva. Vi behövde bara betala för maten vi åt där.
Jag har aldrig vart på sån där krogshow tidigare så det var lite spännande.
Själva stället, Hamburger Börs var en besvikelse. Dresscode och höga priser ville ge en illusion om att det var ett fint ställe, men de hade ju inte ens dukar på borden...
Vi satt inpackade vid långbord på "konferensstolar", ja hela känslan var av firmatillställning. Bredvid oss satt ett sällskap med långa svenssonkillar som var typ mäklare eller dylikt och satt och pratade sportbilar och skymde min sikt till scenen. Maten var inte heller nåt att hurra för. Jag tycker nog ändå att betalar man nästan 300.- för en varmrätt ska det vara "mmm-känsla", men det var lite halvtorr lax med pasta och nån rädd liten scampi i kanten.
Smått besvikna satt vi och lekte "gissa-vem-jag-är-leken" i väntan på showen.
Men när den väl kom igång blev vi glada igen. Det var underhållande och snyggt. Inte bara flashiga trix utan även mycket humor. "Fyra toasts" för den *tummen upp a' la Benjamin*.
Det var även tur att vi inte satt närmre scenen, delvis för att slippa bli involverad i magitricken (mina förhoppningar om att Lambero skulle förvandla min hundring till en femhundring dog när karln som utsattes för tricket fick en vinst på 0 kr+klotter på pengen), och delvis för att de som suttit för nära hade sett skymtar av linor och undankravlande assistenter. För trots att man vet att magi inte finns, att det handlar om teknik, så vill man ändå bli imponerad. Gå därifrån och undra: Hur gjorde han det där egentligen...?

onsdag 25 mars 2009

Apelsinstjärt

Hittade en fånig annons i Sthlm City idag, som delvis förstörde min matlust en gnutta, och som jag var tvungen att lägga upp och håna lite:

Jaha... Den trendiga behandlingen "sluta knipa med stjärten"...? :P

Migrän och pissljummen konsert

Förra veckan var inte en av de bästa för lilla Emi. Efter mensvärksdagen åkte jag på migrän och låg deckad hemma i ett par dagar. Inte kunna göra nånting, bara ligga, blunda, vänta, lyssna lite på radio, vila...
Om jag ska rangordna krämpor efter de mest plågsamma kommer nog illamående och huvudvärk i toppen - just det migrän innebär. Illamående för att det innebär sån ångest (att kräkas eller inte kräkas...? :P) och huvudvärk för att det är så påträngande och oftast sätter sig i ögonhålorna så att man inte ens kan fördriva tiden genom att se på film.

Men nog med gnäll om min misär... Migränen försvann i lördags i tid till Sisters of Mercy konserten. Dock var jag lite medtagen och snurrig så jag höll mig från alkohol och fest. Det var första gången jag såg dem, och antagligen sista. Jag var beredd på att det inte skulle vara som i forna dagar, men hade hoppats på en trevlig konsert ändå med tanke på hur bra tex NIN konserten var för ett par år sen. Men på denna spelning såg jag inte ens bandet... Kanske delvis mitt fel då jag var lite avslagen och inte ville tränga mig längst fram. Det har funkat utmärkt att stå långt bak på andra spelningar, t ex just NIN, men på fryshuset var scenen så lågt nere och herr Eldritch gömde sig i en tjock dimma av rök. Öronproppar var till spillo, då ljudet inte räckte fram till den bakre halvan. Man hörde alla gamla gothare som falskt sjöng med i låtarna, man hörde t o m folk prata.
Sisters har inte vart mina största idoler så jag kan nog överleva denna besvikelser. Men gruppen är ändå någon slags ikoner som funnits med länge och det känns inte korrekt att säga att "jag har sett dem"... för det har jag inte riktigt.

torsdag 19 mars 2009

Humörsvängningar

Jag skulle absolut inte vilja vara man hellre än kvinna. Trots de orättvisor och övergrepp vi utsätts för. Det är saker som är fel och som inte borde hända.
Jag tycker det är skönt att inte behöva hävda mig och vara hård och macho fastän jag känner mig liten och ledsen ibland. Jag slipper raka ansiktet och tappa håret (ja ok kom igen när jag är 90 år men vafan). Jag har mycket mer roliga kläder att välja mellan och jag blir inte mobbad för att jag väljer färgglada drinkar istället för sunkig öl.

Men jag hatar mensvärk.
Igår var värst på länge. Satt halvförlamad på jobbet och hade plågsamma kramper i ett antal timmar. Hade så ont att jag mådde illa och kunde inte äta lunch. Dessutom kände jag mig deppad och ensam i slutet på dagen. Kändes som hela välden var emot mig när jag tvingades vara kvar en extra halvtimme på jobbet när jag trodde att jag skulle få komma där ifrån. Ingen pojkvän som kunde trösta och krama på mig när jag kom hem. På tunnelbanan trängs folk och min mp3-sladd fastnar i nåns väska så jag flyger efter. Pallar inte mer. Grinar lite. Sen garvar jag åt mig själv och min misär. De som sitter mittemot mig måste trott att jag blivit utsläppt från psyket... ja, om inte de av kvinnligt kön har viss igenkännande förståelse. Jag vet inte om alla andra kvinnor får hormonsvängningar, enligt J är det tydligen bara jag av de flickvänner han haft... Kanske de flesta andra kvinnor är hårda och balanserade :P Kul för dom.

En tjej på jobbet tipsade om ett minipiller hon använt, Cerazette, som magiskt tog bort både mensen och pms-besvären helt och hållet. Lät för bra för att vara sant. Och när jag googlade var det visserligen ett par som uppnått detta underbara resultat. Men flera andra hade fått konstant mens i flera månader antingen när de började ta dem eller slutade med dem. Jag vet inte om jag är beredd att ta den risken...

tisdag 17 mars 2009

Lack och gummi

Igår såg jag den senaste serietidningsbaserade hjältefilmen i raden; Watchmen. Det märkes väl att det var Zack Snyder (300 och Sin City) som hade regisserat detta alster. Mörker, våld och sex. Kanske inte en av de bästa superhjältefilmerna som gjorts. Det var lite svårt att hänga med i vändningarna, vilken ledtråd som ledde fram på slutet. Även mycket hopp fram och tillbaka i tiden för att involvera många karaktärer men det gjorde att man inte riktigt fick sympati för nån. Det var lite svårt att ta någon av hjältarna på allvar (men det kanske var meningen ;). Kanske var det lättare att hänga med om man läst serierna.
Men, är man som jag förtjust i att se effektfilmer på bio så är det ändå värt det. Snygg var den ju. Och alltid kul när det är med en svensk skådespelare (Malin Åkerman).
Jag tycker gott de kan göra en film om de skojjiga 50-talshjältarna som bara var med som flashbacks :D


Bra musik i lurarna:

Sorrow Expert - Iris
New Invaders - Iris
Secrets and lies - Emmon
A Real Lie - Melissa Auf der Maur
Follow the wawes - Melissa Auf der Maur

...och såklart en del Sisters of Mercy inför lördag ;)

tisdag 10 mars 2009

Bläck

Igår hade jag turen att få en välbehövlig tvätt-tid i sista minuten. Nöjd över att få det avklarat tog jag ut lakanen ur torktumlaren tillslut. Men... varför var det blåa fläckar på mina lakan..?! Jag stack in huvudet i torktumlaren och fick napp på en kladdig bläckpenna som nån klantig granne efterlämnat sig. Bra där. Jag blev skitförbannad över att behöva tvätta om lakanen en annan dag och kanske aldrig få bort fläckarna. Jag skrev ner lägenhetsnumren som bokat innan mig och funderade på diverse arga lappar och samtal till bovärd. Men sedan insåg jag att det inte skulle göra nån nytta. Min granne var bara en klantskalle som antagligen inte ens visste att pennan låg kvar. Det tjänar mig inget att gå runt och vara irriterad för andras dumhet... Det kan hända en värre saker i livet.
Hädanefter kommer jag iaf kolla noga i torktumlaren innan jag använder den. Jag må vara halvfinne men jag vill inte ha blå färg på mina vita lakan...

måndag 9 mars 2009

Fåfänga

Det verkar inte spela någon roll om jag tränar tre gånger i veckan nu, kvinnans hat-områden rumpa och lår verkar bara bli större trots detta, iaf inte mindre... :P Det är nog säkert muskler, men jag vill ju inte bli större... Man brukar säga att "huvudsaken med träning är att man mår bra". Visst är det hälften av orsaken, tydligen förlänger man livet om man tränar (eller rättare sagt: man förkortar det inte genom att vara en soffpotatis som åker rulltrappa).
Jag har aldrig vart sån som bantar, men jag är fåfäng. Det vore lögn att hävda motsatsen. Inte konstigt då vi växer upp i ett samhälle där bara de vackra, smala och uppstylade människorna exponeras. Också innan tv, internet och annonser har människor fallit för det som är vackert, även om modet varierat. Ungdom och vitalitet är idealet. Modeller är absurt smala för att de är "klädhängare" men att vara friskt smal och välmående är ju vackrare än en flåsande fet människa med dallrande valkar. Så är det ju. Men t.o.m den sanningen som alla vet om är inte riktigt politisk korrekt att uttala. Det är inte heller nån nyhet att fetma leder till fysiska problem. Dock fokuserar jag mest mot mig själv än andra, då man själv är sin största kritiker.

Jag har inte riktigt en fast åsikt vad gäller plasikkirurgi. Det är synd att vi känner att vi måste karva i våra kroppar, forma och lägga in främmande material. Men det är inte helt omöjligt att jag skulle göra t.ex. ett bröstlyft efter jag ammat mina barn, gör en liten lätt ansiktslyftning vid 50.... I slutändan är det upp till varje person vad de gör med sin kropp. En person som mått dåligt över sin sneda näsa hela livet kommer säkert må mycket bättre om de får rätta till den. Dock kommer förändringar av kroppen inte ändra vad man är för människa inuti. En person som har dåligt självförtroende kommer bara hitta nya fel på sig själv och en elak människa kommer fortsätta vara ofullständigt vacker för att denna är elak.... Jag tycker att ingrepp som tar bort abnormiteter och återskapar är mer ok än att lägga in saker i kroppen och försöka efterlika nån helt annan än den man är. Då menar jag t.ex. bröstförstoringar som sedan trycks upp i ansiktet på små flickor genom media och visar att de inte är okej som de är utan måste se ut som en uppblåst plastdocka ur en porrfilm för att tilltala män och bli accepterad. Kunna acceptera sig själv. Istället blir de aldrig tagna på allvar.
Uppsvällda överläppar. Tanter som dragit tillbaka ansiktet så mycket att de ser ut som skäcködlor... Allt har en gräns. Vi måste alla sätta den själva, men vi människor är så lättpåverkade, osäkra.

När man har tråkigt...

"Googla på ditt "namn + är" och skriv upp de fem övesta resultaten"

Emilia är tillbaka i hetluften igen.
Emilia är utåtriktad och vänlig och verkar vara en "människomagnet"
Emilia är inte solo.
Emilia är uppkallat efter Via Emilia, en stor romersk väg
Emilia är söt! :D